Har inte fotat min "progress" (någonsin råkat ut för att ni vet vad saker heter på engelska men totalt glömmer bort vad det heter på svenska?) på jättelänge. Mest för att jag inte har kunnat träna som vanligt sen jag började jobba. Senaste två-tre veckorna har jag bara kört en massa kondition. Friskis har sommartider som verkligen inte passar mina egna tider. Men så har jag verkligen gett gärnet på löpbandet istället. Aldrig varit så slut som idag. Iallafall. Jag har inte känt någon förändring på flera månader. Inte förens någon sa åt mig att jag blivit mindre insåg jag att det har jag faktiskt. Framsteg! Heter det förresten.

 

Har fortfarande en massa löst kvar som jag försöker jobba bort dock. Men det bästa av allt är att jag verkligen har vant mig vid att äta bra mat på ett enkelt sätt. Man får liksom ta det man har.  Och jag har inte så mycket, så man får använda sin fantasi. Oftast blir det bra.

 

Sen att jag har gått från 75C till 75A på mindre än ett halvår och att jag har rensat bort hälften av mina bhar, vissa som jag bara använt två-tre gånger, DET är en annan femma. En femma jag hade kunnat vara utan, men som jag gärna offrar för generell snygghet.

Det blir nog aldrig någon målare utav mig. Stressade mig till CUL på lunchen idag. Samtidigt som dom drog i mig från alla andra håll och kanter. Fick prata med en studievägledare som talade om att det finns två platser. TVÅ. Hon frågade om jag hade slutbetyg, vilket jag har och som jag faktiskt är jäkligt nöjd över. Frågade om det spelade någon roll. Inte för att söka. Men man kan få företräde om man inte hade något slutbetyg, VAFAN! Så jag som har slitit mig igenom gymnasiet för att få mina betyg och kunna vara nöjd med dom, jag hamnar bakom någon som kanske bara har latat sig igenom? (jag vet, alla har inte varit lata, utan kanske har en vettig anledning) MEN det kan vara en lat jävel som går före mig, för att hen är LAT. Ambition är tydligen inte något dom sätter högt. Trots att man inte skulle så tänker jag sätta mig ner och skriva ett fett jävla brev där jag talar om hur mycket jag BEHÖVER det här och hur mycket jag VILL det. Jag tänker fasiken inte ge mig så lätt. Deppar lite idag med naturgodis och en ordentlig löprunda på friskis. Sen rycker jag upp mig tills imorgon.

Solade, badade och grillade

 

Helgen som har varit har definitivt varit den mest efterlängtade helgen på länge. Snart är den slut.

Jag har verkligen inte gjort någonting. Tvätta var det mest ansträngande.

 

Ska dra iväg på friskis om ett par timmar, ute går det inte vara. Asvarmt och fuktigt i luften. Blir dessutom lätt ditraherad av allt om jag är ute. Haha, man blir nog lätt distraherad på friskis med, ibland.

 

Dom ska starta en vuxenutbildning på CUL till hösten. Så jag ska ner imorgon och söka, igen. Gissar att dom har slarvat bort min ansökan som jag lämnade i slutet på mars. Då hade dom inte ens bestämt sig för om dom skulle ha utbildningen, så min ansökan är nog väck.

 

 

En fin bild på Amanda från hennes besök för några veckor sedan.

 

Funderar över allt som vanligt. Över varför jag blir arg över saker som jag inte har med att göra alls, eller okej det har jag väl. Men som jag inte kan ta någon skuld för. Men som jag antagligen kan koppla till något som har hänt i mitt eget liv. Att samma sak kan drabba andra människor. Det gör mig nästan förbannad. Förbannad för att jag vet själv hur jag mådde, och vet därför hur det kan bli. Ändå kan jag inte låta bli, kan inte. Josefin, jag trodde aldrig efter Hola att du skulle vara en av dom jag har mest kontakt med. Att du skulle vara en som vet mina hemligheter. Men jag är tacksam för det.