Händer en massa spännande och läskiga saker i livet. Fick veta att jag kommit in på skolan i Övertorneå med en månads varsel. Poff, ryck upp rötterna och börja från början. Ska hyra ut lägenheten i andra hand. Börja packa nu. Ska bli sambo i Gränsfors tills jag flyttar, sen blir jag väl särbo i ett och ett halvt år förhoppningsvis. Känner mig fruktansvärt kluven när det gäller att flytta. Men det är en chans som jag kanske aldrig mera får. En gratis utbildning utan lån. Jag får leva fruktansvärt fattigt under tiden bara. Gud vilket flummigt inlägg, men nu är läget berättat. Fyller år på söndag, hela 23 är. Fick för mig att det var 24, men ack så fel jag hade. Godnatt.

Citat av Bob Marley, som är föbannat sant. Jag tror jag har en enda människa i mitt liv som aldrig har sårat mig eller svikit mig. En enda. Alla andra kan jag dra till minnes att dom har gjort något, även om det kanske inte är någon stor grej, som har gjort mig ledsen. Människor som får mig att må dåligt sållar jag bort. Det är faktiskt mitt liv det handlar om. Jag är den enda människa som jag måste stå ut med hela livet, så då tänker jag göra saker för min egen skull. Utan att såra andra, för det tjänar man ingenting på.

 

Av alla motgångar jag har haft så försöker jag ta till mig allt positivt och se till så att jag utvecklas till något bättre utav det. Alla människor gör misstag och ingen är perfekt. Att vara arg och ledsen över någon annan kräver bara energi, energi som man kan lägga på att se till så att man mår bra istället. Jag gör det jag mår bra utav, oavsett om andra tycker att det är fel och är rädd för att jag i slutändan ska må dåligt. Är det inte värt det? Att må så bra som man aldrig trodde var möjligt för en period och sen kanske inse att man tagit fel väg, men samtidigt veta att jag vågade chansa. Sen kan man må dåligt över ett felval, ta till sig det, utvecklas och gå vidare med vetskapen om att det kommer igen. En chans som jag kan välja att ta för att jag själv ska må bra.

 

Är det inte det livet handlar om?

Har numera en hel fotostudio här hemma i 25kvadrataren. Haha, pappa och Gunilla hade inte plats med sakerna i sitt HUS. Men det är väl tur att jag har så mycket plats. Imorgon kommer Jeanette och Miguel, på lördag kommer Sofia och Benjamin. Återförenade <3

 

Eftersom jag inte ska flytta till Stockholm i sommar så betyder det att jag och Josefin kan hitta på mycket flera fotograferingar! Faktiskt, en av nackdelarna med att flytta till Stockholm. Men nu får jag se det som en fördel med att INTE flytta. Positivt ska det va! Känner mig som världens mest tålmodiga människa dessutom. Tänka sig.

 

Börjar med redigeringen av bilderna på typ tidigast onsdag? Har fullt upp dom kommande dagarna innan jag åker till sthlm. Sen när jag kommer dit tisdag kväll lär det inte bli något och onsdag är det intervjudags, lunch med Hanna och sen träffa Jeanettte. Så då lär det inte bli något heller.

 

Längtar redan efter nästa fotosession! Ahh, jag vill fota nu! Men det är väl tur jag inte hinner just nu för då skulle jag göra det istället för allt annat viktigt. Som att glömma bort närvarorapporten till försäkringskassan så ens pengar blir en vecka försenade... Life goes on.