Tänka sig hur livet kan komma med överraskningar. Att en människa som jag träffat en gång skulle få mig att börja teckna igen. Tack vare att han talade om för mig att han kunde se att jag kunde bättre om jag ville. Att det ska krävas att någon annan ser ens färdigheter för att man ska ta tag i dom.

 

Det tog några dagar innan jag insåg att jag borde börja igen, med hans ord ekande i bakhuvudet. Men nu när jag väl börjat så vill jag inte sluta. Och jag ser från teckning till teckning att jag blir bättre. Återfår min forna glans.